I'm a grinig kärring, yes, I am

Tog klivet från relativt ung till lastgammal kärring med hårstrå i vårtan på näsan på noll sekunder idag. På väg hem sprang jag på några snorungar som kastade iskockor från bron ner på bilisterna. Blev riktigt arg och skällde ut dem på en gång. Ni vet, kärringaktiga "Lägg av och kasta den där skiten! Din morsa skulle nog inte gilla att hennes son var ett sånt jävla pucko!" osv. Ett av anusludden försökte gömma sig bakom sin polare med två iskockor och jag gick fram och sa väldigt myndigt "Du släpper dem nu. NU!!!" (precis som S skulle ha gjort. mohahah!!). Han såg alldeles ställd ut och släppte dem direkt. De lommade iväg och jag fortsatte i en annan riktning. När jag försvunnit bakom hörnet såg jag att de fortsatte kasta, vilket gjorde att jag helt enkelt började jaga de små pungkulorna. De försvann på en gång och jag kände mig som herren på täppan. Hahaha... riktigt uppfriskande faktiskt!