Note to myself

Jag ska aldrig mer gå på Harry Potter- filmer samma dag som de har premiär. O och jag begav oss till Parkbiografen i - vad vi ansåg - vara tid nog. Kaos väntade oss. Hela Östermalms Canada Goose- maffia och deras föräldrar och vänner var där. Dessutom hade alla varit smarta nog att köpa sina biljetter på nätet. Det fanns en enda bioautomat att hämta ut biljetterna ifrån och världens längsta kö lät sig hånas av skyltarna där det stod: "Om ni vill slippa kö använd våra bioautomater".

När det endast var en tant och hennes fyrtioelva ungar framför mig tog papperet i den förbannade automaten slut. Kön började svaja av panikartade människor. En redig karl bakom mig tog saken i egna händer och drog med tanten och mig till en kassa. Riktig gentleman faktiskt. När jag stod vid luckan sa kvinnan i kassan lite nonchalant: "Ni vet att det finns en automat precis här bredvid va?! Så ni behöver inte köa till kassan liksom." Bah..

Väl i biosalongen tänkte O och jag att det är himla sweet att sitta bakom barn, eftersom man ser duken så bra då. Visst... Curlingföräldrar bullade upp jacka efter jacka under sina stackars barn, så att det till slut var värre att sitta bakom dem än att sitta bakom den längsta av alla basketspelare. Bredvid mig satt dessutom ett par - i första anblick - söta små flickor i nio års ålder. De visade sig vara riktiga ungjävlar. Under hela filmen hoppade de upp och ner i biostolarna och pratade högt med varandra. Jag och många andra sa till dem konstant, men tyvärr inget gensvar. Utmattande. Log lite skadeglatt under de läskiga scenerna i filmen, då småtjejerna blev rädda.

Ja, och filmen då. Den var underhållande och faktiskt helt ok. Kanske hade jag byggt upp förväntningarna något, då jag anser att just den här boken är en av de bästa i serien.